Eftersom jag blev så förtjust i den norra delen av Tranebergsleden ville jag tillbaka till Kållandsö för att utforska den södra rundan också. Det blev en lugn vandring på Kållandsö tillsammans med Teddy, där skogen så småningom övergick i vindpinade tallar, klippor och utsikter över Vänern . Men det var också en led som tog lite tid på sig innan den visade sig från sin bästa sida.

Skogsstig med blå ledmarkering längs Tranebergsleden på Kållandsö med Vänern som skymtar mellan tallarna.
Jag tycker om stigar där man anar vad som väntar längre fram.

Tillbaka till Tranebergsleden – den här gången södra rundan

Igår morse packade jag bilen och styrde mot Kållandsö tillsammans med Teddy. Solen hade redan hunnit upp när vi kom fram till parkeringen vid Läckö Golf, men det var fortfarande lugnt och tyst omkring oss.

Vy över Vänern från Tranebergsleden på Kållandsö med klippor, tallskog och små vikar längs strandlinjen.
Det tog lite tid, men till slut började leden visa sig från sin bästa sida.

Förra gången jag besökte Tranebergsleden hade jag tänkt följa hela rundslingan, men råkade gå fel och hann därför mest upptäcka den norra delen. Det gjorde egentligen ingenting, för det var så vackert att jag visste direkt att jag ville komma tillbaka. Så igår fick det bli den södra rundan. Enligt skyltarna ska den vara 8,4 kilometer lång, men för oss slutade turen på ungefär en mil. Förmodligen berodde det på att vi gjorde en liten avstickare till en badplats längs vägen.

Teddy står i grunt vatten vid Vänerns strand på Kållandsö under en solig försommardag.
Om Teddy får välja ingår bad i varje vandring

En lugn vandring på Kållandsö

De första kilometrarna följde vi en mindre grusväg genom skogen innan leden fortsatte vidare in bland träden.

Eftersom foten fortfarande inte var helt bra efter stukningen var jag lite osäker innan vi gav oss iväg. Men det nya fotledsstödet fungerade över förväntan och efter en stund tänkte jag knappt på foten alls.

Vy över Vänern från Tranebergsleden på Kållandsö, inramad av tallgrenar och vegetation.
Vi gick mest i skogen, men Vänern gjorde sig hela tiden påmind.

Längs stigen dök årets första lingonblommor upp och mellan träden skymtade Vänern ofta, även om det under stora delar av leden låg vass och tät vegetation mellan oss och vattnet.

Närbild på blommande lingon (Vaccinium vitis-idaea) längs Tranebergsleden på Kållandsö.
Jag var tvungen att stanna till när jag såg årets första lingonblommor ((Vaccinium vitis-idaea)

Bara vi, fåglarna och Vänern

Vi mötte inte en enda människa ute på leden. Och den enda bilen vi såg passerade redan i början, strax efter att vi lämnat parkeringen. Resten av tiden var det lugnt omkring oss, förutom fåglarna som hördes överallt. Vilka det var har jag ingen aning om – fågelläten är inte min starkaste sida.

Teddy går i långlina på en stig genom skogen mot Vänern under en vandring på Kållandsö.
Det fanns alltid något mer att undersöka längre fram.

Teddy gick i långlina hela vägen, nosade på allt som gick att nosa på och gjorde ibland sina små svanhopp rakt ut i vegetationen när någon doft verkade extra intressant. Så fort han fick möjlighet sprang han ut i Vänern, drack vatten eller bara njöt innan han skuttade upp på klipporna igen.

Teddy springer nerför en klipphäll ovanför Vänern under en vandring på Kållandsö. Vass och öppet vatten breder ut sig nedanför.
Så fort chansen dök upp var han på väg mot Vänern igen.

När Tranebergsleden började visa mer

Längs stora delar av leden hade jag skymtat Vänern mellan träden, ofta bortom vass och tät vegetation, men efter ett tag blev det öppnare och det första som verkligen fick mig att stanna upp var en bänk som skymtade mellan träden.

Bänk på en klippa med utsikt över Vänern längs Tranebergsleden på Kållandsö.
Det var inte svårt att förstå varför bänken stod just där.

Vi vek av från stigen och gick ut mot klippan där den stod med utsikt långt bort över Vänern. Bänken såg ut att vara placerad där av någon som verkligen tycker om platsen. Jag stod kvar däruppe länge och tittade ut över vattnet. Att se sådana öppna vyer får mig alltid att må bra.

Utsikt över Vänern och vassvikar från en klippa längs Tranebergsleden på Kållandsö.
Efter många glimtar mellan träden kom den första riktigt öppna utsikten.

Här ute började stigen kantas av klippor och jag gick precis intill Vänern. Det var den här miljön jag hade längtat efter sedan sist jag var på Kållandsö.

Släta klipphällar vid Vänerns strand längs Tranebergsleden på Kållandsö.
Precis den miljö jag längtat efter

Frukost på klipporna vid Vänern

En bit längre fram hittade vi en plats som passade perfekt för en frukoststund. De släta klipporna var sköna att sitta på och gjorde det enkelt för Teddy att springa i och ur Vänern.

Släta klippor vid Vänern under en vandring på Kållandsö längs Tranebergsleden södra.
Här var jag tvungen att stanna!

Jag bredde ut liggunderlaget, packade upp frukosten och slog mig ner i solen med ostmackor, kokt ägg, lite torkad mango och (förstås) Pepsi Max. Små vågor kluckade mot klipporna medan jag åt, tittade ut över Vänern och bara njöt av att vara ledig.

Teddy hade egna planer

Teddy fick en egen leverpastejmacka och ett tuggben, men växlade mellan att bada och att springa runt på klipporna medan solen började värma. Ibland fick han glädjefnatt och då gick det snabbt mellan vatten, klippor och nya upptåg.

https://youtube.com/shorts/IXJixGt5q-k
Det dröjde aldrig särskilt länge mellan badturerna.

Till slut grävde han ner sitt tuggben bredvid en liten tall där det faktiskt fanns lite jord och mossa ovanpå klippan. Jag tänkte att vi skulle ta med den när vi gick vidare, men jag hittade den inte. När jag frågade honom var pinnen var sprang han dit, grävde som en galning och kastade tuggpinnen framför mig.

Jag kastade tillbaka den till honom och då sprang han lyckligt runt en stund innan han kom tillbaka och kastade den till mig igen.

Teddy vandrar över solvarma klipphällar bland tallar på Kållandsö.
Teddy hade fullt upp med sina egna projekt den här morgonen.

Ett sund och vägen tillbaka

Efter leken packade vi ihop och gick vidare längs leden. En stund senare kom vi fram till ett sund där vattnet låg nästan helt blankt. Där stannade jag en stund innan vi fortsatte vidare på leden och kom ut på vägen igen.

Sund med blankt vatten och klippor längs Tranebergsleden under en vandring på Kållandsö.
En av de platser där jag bara blev stående en stund och tittade.

Nästan tre timmar efter att vi lämnat bilen var vi tillbaka igen. Då hade solen börjat värma ordentligt, Teddy var trött och väldigt glad över att få vatten i bilen. Jag körde hemåt tacksam över våra fina timmar tillsammans.

Spång genom skogsmark längs Tranebergsleden på Kållandsö.
Sista biten genom skogen

Norra eller södra rundan – vilken passar bäst?

Tranebergsleden erbjuder väldigt fin vandring på Kållandsö. Om jag ska jämföra med norra rundan upplevde jag att man oftare kommer riktigt nära vattnet där, något som både jag och Teddy uppskattar. Samtidigt finns det flera väldigt fina partier även på den södra rundan, särskilt när leden kommer närmare klippor och öppna vyer över Vänern.

Utsikt över Vänern från klippor under min vandring på Kållandsö.
Det är för de här vyerna jag går här…

Båda slingorna går också till stor del på väg eller grusväg, något som kan vara bra att känna till innan man börjar sin vandring.

Skogsväg längs Tranebergsleden södra under en vandring på Kållandsö.
Efter klipporna och utsikterna väntade de långa vägsträckorna igen.

Eftersom jag fortfarande känner av min stukning valde jag att gå vägen tillbaka mot parkeringen igår. Nästa gång tror jag att jag vänder tillbaka längs vattnet i stället för att kunna njuta av utsikten hela vägen.

Teddy på stig genom tallskog under en vandring på Kållandsö.
Teddy hade nog gärna fortsatt några kilometer till.

Fakta om Tranebergsleden – södra rundan

Tranebergsleden ligger på Kållandsö vid Vänern, strax utanför Lidköping i Västergötland. Hela leden är en rundslinga på 12 kilometer, men den går också att dela upp i två kortare rundor. Den norra slingan är 6,2 kilometer och den södra 8,4 kilometer.

Krokig tall vid Vänerns strand längs Tranebergsleden på Kållandsö.
Tallarna vid Vänern blev några av mina favoritmotiv under turen.

Korta fakta om södra rundan

Startplats: Parkeringen vid Läckö Golf på Kållandsö, koordinater: 58.659985, 13.108439
Hitta hit: följ skyltning mot Läckö Slott och vidare mot Läckö Golf. Parkeringen ligger i anslutning till leden.
Längd: Skyltad 8,4 km (ca 10 km för oss efter en avstickare till badplats). Markerad med blått.
Underlag: Grusväg (lite mer än halva rundan), skogsstig och klipphällar
Hundvänlig: Definitivt, men lite färre vattennära partier än norra rundan

Utsikt över Vänern från klippor längs en vandring på Kållandsö.
De här partierna gjorde att jag gärna stannade lite längre…

För dig som vill läsa mer om vandring på Kållandsö

Om du vill veta mer om Tranebergsleden eller området finns mer information hos:

Och så avslutar jag förstås med en länk till mitt blogginlägg om den norra delen av Tranebergsleden.

Vilken ynnest att få gå vid havet i soluppgång - här går jag på Släggö efter frukosten

Vill du ha vandringstips?

Anmäl dig här så får du nyhetsbrev med vandringstips och ute-inspiration någon gång per månad!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *