Estimated reading time: 20 minuter

Ekopark Halle- och Hunneberg är ett område jag återvänt till, och varje gång hittar jag något nytt att se eller stanna upp vid. Den här gången blev det en dag med korta stopp men stora upplevelser; Från soluppgång över slätten till istäckta vattenfall och Vänerns öppna horisont. Följ med på en bil- och promenadtur där varje stopp ligger nära parkeringen, men där känslan ändå är att man kliver rakt in i ett litet äventyr.

Soluppgång speglad i bilens backspegel på väg mot Hunneberg en vintermorgon
Morgonen möter oss redan på vägen upp på Hunneberg – solens första ljus speglas i backspegeln medan vi kör mot berget.

En dag i lugnare tempo

Idag åkte jag till Ekopark Halle- och Hunneberg för att fortsätta utforska det spännande området, och den här gången följde både Teddy, Silver och Göran med. Tidigare i veckan hade jag feber i och hostan satt fortfarande djupt i bröstet, så jag visste redan när vi åkte hemifrån att det inte skulle bli några längre vandringar. I stället hade jag valt ut några kortare stopp och slingor som jag länge varit nyfiken på, och det visade sig bli en dag med både gamla favoriter och några nya upptäckter som jag redan längtar tillbaka till.

Soluppgång genom snötäckta träd i Ekopark Halle- och Hunneberg en kall vintermorgon
Solen letar sig upp genom de snötäckta träden på Hunneberg och färgar vintermorgonen varm trots kylan.

Floutsikten på Hunneberg – vilken soluppgångsplats

Att planera är en av mina styrkor, men det hjälper inte om man ändå kommer iväg senare än man tänkt sig. Därför var det med viss tidsnöd vi körde upp mot Hunneberg i morse, och med nöd och näppe hann fram i tid för att möta soluppgången. Samtidigt var vi ”tvungna” att stanna till när vi fick syn på två hjordar dovhjortar som rörde sig i det frostvita landskapet precis nedanför berget.

Dovhjortar i snötäckt landskap nedanför Hunneberg en kall vintermorgon
Två hjordar dovhjortar rör sig i det frostvita landskapet nedanför Hunneberg medan solen är på väg upp.

När vi väl parkerat följde vi skylten mot Floutsikten, och det var inte mer än cirka 150 meter fram till utsiktsplattformen och rastplatsen längs den tillgängliga stigen. Precis när vi klev ut på plattformen steg solens brandgula klot över horisonten och spred ett varmt sken över den kalla morgonen. Ljuset färgade snön orangerosa över hela Västgötaslätten.

Floutsikten på Hunneberg vintertid med snötäckt gångbro och soluppgång över Västgötaslätten
Den snötäckta gångbron leder fram till utsiktsplattformen vid Floutsikten där solen just stiger över Västgötaslätten.

Vi dröjde oss inte kvar så länge, men jag kände en stark tacksamhet över att äntligen få uppleva en soluppgång igen. De senaste veckorna hade SMHI flera gånger lovat sol som sedan uteblivit, och här blev det extra mäktigt. Vi fick dramatisk utsikt utan att behöva gå långt, och den kombinationen passade mig perfekt efter dagarna med sjukdom.

Soluppgång över Västgötaslätten sedd från Floutsikten på Hunneberg vintertid
Från Floutsikten öppnar sig landskapet i ett vintervitt panorama när solen når horisonten.

Fakta om Floutsikten

Floutsikten ligger på östra Hunneberg, i naturreservatet Halle- och Hunnebergs rasbranter. Stigen från parkeringen fram till utsikten är ca 150 meter och både bred och lätt att gå på, s¨å den fungerar även med barnvagn eller rullstol.

Så här hittar du till Floutsikten med bil:

Koordinater till Floutsiktens parkering: 58.3366, 12.3822

Från Bergagården följer du Ringvägen på Hunneberg österut, skyltat mot Flo och Floutsikten. Vägen slingrar sig genom skogen och efter cirka 6 kilometer når du parkeringen vid Floutsikten.

Från Grästorp kör du väg 47 mot Trollhättan. Strax efter Grästorp svänger du höger i rondellen Smärgels kurva, mot Flo och Hunneberg. Följ vägen upp mot berget och vidare till Floutsiktens parkering, som är det första du kommer till när du kört den snirkliga vägen upp på Hunneberg.

Utsiktsplattformen vid Floutsikten på Hunneberg vintertid med besökare och hund i soluppgång
Göran och Silver står på utsiktsplattformen vid Floutsikten när solen stiger över Västgötaslätten och färgar snön mjukt rosa.

Kvarnsjön, Hunneberg

Vid nästa stopp, Kvarnsjön, fick vi dagens första lilla vandringstur. Vi gav oss ut på rundslingan runt sjön, och när stigen delade sig valde Göran och Silver att fortsätta runt hela sjön medan jag och Teddy svängde av mot Högsäterkleven.

Snötäckt stig ner mot Kvarnsjön i Ekopark Halle- och Hunneberg i gyllene vinterljus.
Stigen runt Kvarnsjön – bara 200 meter från Ringvägen på Hunneberg.

Mot Högsäterkleven – men kroppen sa ifrån

Morgonljuset låg fortfarande mjukt över slätten och vyerna som öppnade sig längs rasbranterna kändes nästan overkliga. Stigen gick precis intill branten, och jag ska erkänna att det kändes lite nervöst att gå där med Teddy, som ju fortfarande är en ivrig unghund. Särskilt nu när snön dolde markens former och gjorde det svårare att läsa terrängen. Samtidigt var han så fokuserad och uppmärksam att jag efter en stund kunde slappna av och verkligen ta in det jag såg.

Teddy i orange sele vid utsiktspunkt ovanför Västgötaslätten i Ekopark Halle- och Hunneberg en vintermorgon.
Från Hunnebergs branter breder Västgötaslätten ut sig långt nedanför.

Snabbare än jag tänkt var vi framme vid stigskiljet där valet stod mellan vägen mot Högsäter eller ner i Högsäterklev. Planen var att gå ner i kleven, men när jag såg hur stigen försvann brant ner i det vita kände jag att kroppen inte riktigt var redo för den utmaningen just idag. I stället för att bli besviken kändes det faktiskt skönt att kunna lyssna på kroppen.

Utsikt över Västgötaslätten från Hunneberg i Ekopark Halle- och Hunneberg med snötäckt landskap och vintersol.
Vinterljus över Västgötaslätten sett från Hunneberg.

Jag skickade ett meddelande till Göran om att vi skulle vända tillbaka mot sjön, och han svarade att de satt i vindskyddet och hade det gott, så det passade utmärkt.

Vandrare vid vindskyddet vid Kvarnsjön i Ekopark Halle- och Hunneberg en snörik vinterdag.
Göran vid vindskyddet vid Kvarnsjön i Ekopark Halle- och Hunneberg

Teddy skuttade lyckligt tillbaka längs stigen, fullt upptagen med djurspår och dofter, medan jag gick lite långsammare och lät morgonljuset, snön som glittrade och den stilla skogen sjunka in.

Idé för kommande tur

Från vindskyddet tog vi sällskap med Göran och Silver runt sjön och tillbaka till bilen, och vid parkeringen såg jag en skylt som pekade mot Grinnsjön. Den vägen får bli en annan dag, tänkte jag, och mindes hur Grinnsjön blev min favorit i höstas när jag gick 14 kilometer runt sex sjöar här på Hunneberg.

Vägskylt mot Kvarnsjön och Grinnsjön på Hunneberg i Ekopark Halle- och Hunneberg en vinterdag.
Här delar sig stigarna mot Kvarnsjön och vidare mot Grinnsjön.

Trots att jag inte fullföljde min planerade tur till Högsäterklev var jag otroligt nöjd. Den här rundan blev bara tre kilometer, men det var kilometer som verkligen var värda att gå.

Teddy vid den frusna Kvarnsjön i Ekopark Halle- och Hunneberg en snötäckt vinterdag.
Teddy vid Kvarnsjön en kall vinterdag när sjön låg helt frusen.

Fakta om Kvarnsjön

Kvarnsjön ligger på södra delen av Hunneberg. Från Floutsikten följer du Ringvägen västerut och vidare söderut. Efter cirka 7 kilometer når du parkeringen, som ligger ungefär 200 meter från Kvarnsjön. Koordinater till parkeringen: 58.3018, 12.4921

Rundslingan runt sjön (markerad med orange) är ungefär 1,5 kilometer och bitvis stenig och kuperad. Där finns ett vindskydd med grillplats samt tre fristående grillplatser som ligger vackert vid vattnet.

Vindskydd och livboj vid Kvarnsjön på Hunneberg i Ekopark Halle- och Hunneberg under vintern.
Vindskydd vid Kvarnsjön

Det går att göra en avstickare tur och retur till Högsäterkleven (totalt blir rundan då cirka 5 kilometer). Avstickaren går uppe på platån, nära branterna, är blåmarkerad och bjuder på vidsträckta vyer över slättlandskapet.

Snötäckt klippa med bänk vid Kvarnsjön i Ekopark Halle- och Hunneberg i varmt vinterljus.
En av grillplatserna vid Kvarnsjön med utsikt över den frusna sjön.

Älvutsikten, Hunneberg

Från Kvarnsjön fortsatte vi längs Ringvägen uppe på berget, och jag måste erkänna att det kändes lite ovant, men väldigt avkopplande, att bara rulla fram i lugnt tempo, låta blicken vandra mellan träden och läsa på alla små skyltar som pekade mot nya stigar och sjöar.

Snötäckt träspång som leder fram till utsiktsplattformen vid Älvutsikten på Hunneberg, med vinterklädda träd och slätten i bakgrunden.
Den fina träspången leder fram till utsiktsplattformen vid Älvutsikten. Här känns det nästan som att man går rakt ut mot himlen, med slätten öppnande sig framför.

Jag hade tidigare sett en fantastisk reel som Rebecka gjort från Älvutsikten, och då bestämde jag mig för att det var en plats jag ville uppleva själv. Därför var det ett självklart val att svänga in på parkeringen när skylten dök upp.

Under morgonen hade molnen sakta dragit in och ljuset var inte längre lika gyllene som vid Floutsikten, men det gjorde egentligen ingenting. Den korta stigen fram till utsiktsplattformen kändes nästan högtidlig ändå, och när vi kom fram öppnade sig landskapet över Göta älvdalen.

Vid utsikt över snötäckt slätt och älvlandskap från Älvutsikten på Hunneberg under en mulen vinterdag.
Från Älvutsikten breder älvdalen ut sig långt bort mot horisonten. De snötäckta fälten och den slingrande älven ger landskapet ett stilla uttryck.

Det är lätt att förstå varför så många fotografer söker sig hit, särskilt vid solnedgång. Jag kan verkligen tänka mig hur ljuset faller över älvens vatten under de sista minuterna av dagen och färgar allt mjukt och varmt. Även utan sol var det en plats som inbjöd till att stå still en stund, andas och bara låta blicken vila långt bort.

Fakta om Älvutsikten

Älvutsikten ligger på nordöstra Hunneberg. Från Kvarnsjön fortsätter du följa Ringvägen norrut. Efter cirka 9 kilometer ligger parkeringen vid Älvutsikten på vänster sida. Koordinater till parkeringen: 58.3332, 12.3983

Stigen fram till utsiktsplattformen är cirka 200 meter och tillgänglighetsanpassad. Från plattformen leder en kort trappa ner till en rastplats som ligger strax intill bryggan som leder fram till utsikten.

Kvinna och husky på snötäckt träspång vid Älvutsikten på Hunneberg under vinter.
Foto: Göran Thomér
Teddy travar vant fram över den snötäckta spången, med blicken stadigt riktad framåt. Även korta stopp kan kännas som små äventyr när man delar dem med fyrbenta följeslagare.

Byklevsfallet, Hunneberg

Nästa stopp låg bara några minuter bort, och det var också det första för dagen som inte var helt nytt för mig. Byklevsfallet har jag stannat vid flera gånger tidigare, och varje gång slås jag av hur lätt det hade varit att köra förbi om man inte visste att det fanns där.

Istappar och snötäckt terräng vid Byklevsfallet på Hunneberg, med ett lutande träd över det delvis frusna vattenfallet.
Snön och isen hade byggt upp mjuka formationer runt Byklevsfallet, och istapparna hängde i långa rader under den fallna stammen. Det var nästan som om vattnet frusit mitt i rörelsen.

Det är inget högt eller mäktigt vattenfall om man jämför med andra, men det ligger fint inbäddat vid skogskanten, omgivet av lövträd, att det får en stillsam charm som jag tycker om. Den här gången stannade vi bara en kort stund, och hundarna fick sitta kvar i bilen och vila medan Göran och jag gick fram och tittade.

Fakta om Byklevsfallet

Byklevsfallet ligger på norra Hunneberg, nära Vargön. Från Älvutsikten fortsätter du följa Ringvägen norrut. Efter cirka 2 kilometer svänger du vänster vid skyltning mot Byklevsfallet.

Parkering finns vid idrottsplatsen, Vargöns IK, koordinater: 58.3615, 12.3924. Därifrån är det cirka 100–200 meter att gå till vattenfallet.

Delvis fruset Byklevsfallet på Hunneberg med snötäckt omgivning och mörkt rinnande vatten längst ned.
Trots att stora delar av fallet var täckta av is fortsatte vattnet att rinna längst ned i ravinen. Kontrasten mellan det frusna och det levande gav platsen ett stilla men samtidigt kraftfullt uttryck.

Skäktefallet (Brudslöjan), Halleberg

Efter ännu en kort bilfärd lämnade vi Hunneberg bakom oss och körde vidare mot Halleberg. Här, vid bergets kant, ligger Skäktefallet – eller Brudslöjan som många också kallar det – och det här är verkligen en favorit i repris för mig.

Siberian husky i orange sele går i snön mot ett stort isbelagt vattenfall i vinterlandskap.
Teddy leder vägen upp mot Skäktefallet. Isen tornar upp sig framför oss.

Favorit i repris på Halleberg

Jag har varit här många gånger genom åren. Jag har sett vattenfallet under höstperioder när vattnet forsat nerför branten, under torra somrar när det knappt varit mer än en stilla rännil, och även som nu i vinterskrud, när snö och is förvandlar platsen till något helt annat. Det är just sådana förvandlingar jag älskar med naturen.

Kvinna och siberian husky står framför en hög isbelagd klippvägg täckt av snö och istappar.
Foto: Göran Thomér
Här förstår man hur stort det är.

Från parkeringen följer man en naturstig genom skogen, ungefär 400 meter, och redan där hör man vattnet, långt innan man ser det. Vid vattenfallet finns både bord och grillplats, vilket gör det till en plats där man gärna stannar lite längre, oavsett årstid. Det är verkligen fint ordnat överallt i området.

Egentligen är vattenfallet inte särskilt högt, omkring 20–25 meter, men eftersom det faller lodrätt nerför Hallebergs brant upplevs det betydligt mer imponerande än siffrorna antyder. Den här dagen var hela klippväggen täckt av is, och det kändes nästan som att kliva rakt in i en sagovärld.

Närbild av snötäckt isformation med långa istappar och gulvit is mot bergvägg.
Detaljerna gör det nästan overkligt.

När vattenfallet fryser till is

Isen hade byggts upp i mäktiga formationer längs berget och istapparna hängde tätt. Det som annars är ett rinnande vattenfall var nu ett fruset konstverk, och tystnaden runt omkring förstärkte upplevelsen.

Vi tog oss allihop försiktigt fram över snön och isen för att komma närmare, och jag var innerligt tacksam över mina dubbade Icebug som gav tryggt fäste. Att stå där, så nära den frusna väggen av is, var både mäktigt och lite svindlande..

Den gulaktiga tonen som anas i delar av isen kommer från mineralrikt vatten som sipprar genom diabasen. Platsen aldrig känns exakt likadan från gång till gång, utan varje besök har Skäktefallet sin egen karaktär.

Kvinna och siberian husky går framför en hög isbelagd klippvägg täckt av snö och istappar.
Är det detta som kallas för vintermagi?

Fakta om Skäktefallet

Skäktefallet ligger på östra delen av Halleberg. Från parkeringen vid Byklevsfallet följer du vägen ned mot Vargön och vidare mot Halleberg. Efter cirka 6 kilometer når du parkeringen vid Skäktefallet. Koordinater till parkeringen: 58.3606, 12.3238

Att gå från parkeringen till vattenfallet och tillbaka är ungefär en kilometer på markerad stig. Stigen är inte tillgänglighetsanpassad, men lätt att följa.

Hög klippvägg täckt av snö och tjocka lager av is i vinterlandskap med träd ovanför.
Skäktefallet i vinterdräkt.

Favoritstranden Gaddesanna vid Vänern

Efter Skäktefallet lämnade vi skogen bakom oss och körde vidare mellan bergen. Halleberg och Hunneberg reste sig på varsin sida om vägen. När vi nådde Gaddesanna förändrades landskapet helt.

Tallskog på snötäckt sandås vid Gaddesanna med stubbe och grön mossa i förgrunden.
Tallarna ovanför stranden

Tallarna står utspridda över sanddynerna och bortom dem breder Vänern ut sig, vit, stilla och nästan oändlig. Första gången jag var här var i januari när Linda och jag gick en längre tur på Halleberg, och redan då fastnade jag för den här vackra stranden.

Kvinna går med siberian husky i orange sele över snötäckt strand vid Gaddesanna med vid horisont.
Foto: Göran Thomér
Här finns inget som stoppar blicken.

Från parkeringen är det cirka 100 meter att gå till stranden. Idag var den helt gömd under snön. Även ute på Vänern hade hade snön samlats i mjuka vallar över isen, formade av vind och kyla, och allt låg inbäddat i ett superhärligt vinterljus.

Vi strosade ungefär två kilometer längs strandlinjen, medan jag njöt av de öppna vyerna. Teddy kastade sig ner och rullade i snön, lika självklart lycklig som alltid, och hans glädje smittade av sig.

Siberian husky i orange sele rullar sig i djup snö på den öppna stranden vid Gaddesanna.
Vinterlycka! Snö är till för att rullas i.

Det blev en stillsam men storslagen avslutning på dagen. Efter soluppgång, rasbranter och frusna vattenfall kändes det fint att få landa vid Vänerns öppna horisont och bara gå en stund.

Fotspår i snötäckt sand med två tallar vid strandkanten på Gaddesanna.
Någon har gått före.

Fakta om Gaddesana

Gaddesanna är en av Vänerns mest speciella stränder, med sandstrand, sanddyner och gles tallskog, precis vid Hallebergs fot.

Från parkeringen vid Skäktefallet följer du vägen tillbaka mot Vargön och vidare mellan Halleberg och Hunneberg mot Gaddesanna. Följ skyltning mot Gaddesanna badplats och passera den första parkeringen. Fortsätt till den större parkeringen längst in, där även toaletter finns. Koordinater till parkeringen: 58.4036, 12.2849

Snötäckt strand med frusen Väneris och mörk skogskant i horisonten vid Gaddesanna.
Där land möter is

Sammanfattning

Vilken dag vi fick; allt från soluppgång över slätten till istäckta vattenfall och Vänerns öppna horisont. Eftersom jag fortfarande var på väg tillbaka efter några dagar med feber valde jag korta turer och stopp nära parkeringarna. I efterhand känns det nästan som att det var det som gjorde dagen så fin. Tempot blev lugnare och jag tog mig tid att se varje plats.

Göran går med sin grå schnauzer Silver genom snötäckt skogsstig på Hunneberg en kall vinterdag.
Det är inte bara platserna som gör en dag minnesvärd. Det är sällskapet.

Den här bil- och promenadturen kan jag rekommendera till alla som vill uppleva Ekopark Halle- och Hunneberg utan att behöva gå långt. Det är en perfekt tur om du vill få stora vyer, varierad natur och flera olika upplevelser under en och samma dag, utan att gå en längre vandring. Vi var i Ekopark Halle- och Hunneberg i cirka 4,5 timmar.

Just idag var Ringvägen på Hunneberg plogad, men gångstigarna var snötäckta och bitvis hala. Jag gissar att stigarna är betydligt mer lättgångna under sommarhalvåret.

Vissna eklöv i förgrunden och snötäckt skogsstig som slingrar sig genom vinterlandskap på Hunneberg.
Vi fortsatte genom skogen, mellan ek och tall, med snön som knarrade under kängorna.

Trots att vi bara gjorde korta stopp fick vi uppleva otroligt mycket och det är en dag som jag kommer att bära med mig i hjärtat länge.

Länkar och mer information

Om du vill veta mer om Ekopark Halle- och Hunneberg kan du läsa vidare hos Sveaskog eller Destination Halle- och Hunneberg.

Soluppgång över slätten sedd från utsiktsplats på Hunneberg med snötäckt bänk och träplattform i förgrunden.
Här började dagen. I stillhet, med frost i luften och ljuset som långsamt tog över.

Inspiration från ekoparken på mitt Instagram

Vilken ynnest att få gå vid havet i soluppgång - här går jag på Släggö efter frukosten

Vill du ha vandringstips?

Anmäl dig här så får du nyhetsbrev med vandringstips och ute-inspiration någon gång per månad!

3 Comments

  1. […] Jag har även skrivit inlägg om en rundtur på Halle- och Hunneberg med kortare stopp som inte kräver så mycket vandring. […]

  2. […] Ekopark Halle- och Hunneberg – korta stopp men stora upplevelser […]

  3. […] Ekopark Halle- och Hunneberg – korta stopp men stora upplevelser […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *