Jag tycker alltid att det är roligt att testa nya leder när jag har möjlighet, och den här gången hade jag riktigt höga förväntningar. I våras invigdes tre nya vandringsleder på Billingen, och idag gav jag mig ut på den längsta av dem: Ramlaklevrundan.

Ramlaklevrundan på Billingen- delar sträckning med Billingeleden drygt halva slingan
Ramlaklevrundan på Billingen- delar sträckning med Billingeleden drygt halva slingan

En av tre nya leder på Billingen

Under våren invigdes tre helt nya vandringsslingor på platåberget Billingen, och självklart vill jag gå dem allihop. Eftersom jag för närvarande behöver passa min sons medicintider (första är kl. 09.30) är möjligheterna lite begränsade. Men i slutet av april gick jag Getaloven, den kortaste av slingorna, och föll pladask. Allt, allt, allt var underbart med den leden (se mitt inlägg från Getaloven). Därför var förväntningarna på Ramlaklevrundan väldigt högt ställda inför dagens tur.

En kort passage som var fin - men i verkligheten ligger det ett hus precis till vänster
En kort passage som var fin – men i verkligheten ligger det ett hus precis till vänster

Med sina 21 km är det en rejäl runda, och jag såg fram emot att få utforska nya stigar och vyer. Men det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Vissa delar av leden kändes nämligen mer som transportsträckor – längs vägar och hyggen – än som vandring med fina naturupplevelser. Här är mina intryck av Ramlaklevrundan – med både plus och minus.

Längs Ramlaklevrundan
Längs Ramlaklevrundan

Vägar – och utsiktsplatsen

För mig var det självklara valet att starta i Varnhem, eftersom det bara är några kilometer hemifrån. Därifrån följer leden små grusvägar, delvis charmiga med stenmurar, som passerar gårdar de första kilometrarna.

Vid Ramlaklev finns en fin rastplats
Vid Ramlaklev finns en fin rastplats

Efter att ha gått en kortare bit på stig kom jag fram till Ramlaklev och utsikten. Där fanns en fin rastplats med bord och bänkar, men utsikten gav mig inte riktigt den wow-känsla som jag hade förväntat mig. Kanske har jag blivit lite bortskämd som bor mitt emellan flera av platåbergen, och ofta ser den vackra utsikten från något av dem?

Utsikt åt ena hållet vid Ramlaklev
Utsikt åt ena hållet vid Ramlaklev

Även efter att man har passerat Ramlaklev och två hyggen går leden på väg ett bra tag – för mig tog det ungefär en halvtimme på asfalt och grusvägar innan jag kom in i mer skogslik terräng igen. Här var det inte mycket som gjrode mig att bli glad, förutom vid utsiktsplatsen och några blommor som jag stannade till för att fota.

Sista biten innan leden når fram till Billingeleden, vid Torp naturreservat, går stigen bredvid viltstängsel utanför en plantodling. Jag måste erkänna att jag hade hoppats på en mer varierad natur på den här första delen av leden, där jag inte hade gått innan.

Genom Torp naturreservat

Vägen genom Torp naturreservat har jag gått flera gånger tidigare – både när jag gick Billingeleden förra året, när jag har varit på väg till eller från Öglunda grotta (tidigare blogginlägg) och när jag gick Långa Öglunda-rundan (inlägg i bloggen) i våras.

Vägen genom Torps naturreservat är mysig
Vägen genom Torps naturreservat är mysig

Den är mysig med grässträng i mitten och grönska runtom – både på marken och i den täta lövskogen. Härifrån följer Ramlaklevrundan Billingeleden hela vägen tillbaka till Varnhem, vilket för mig innebar att resten av turen gick på ”kända” stigar.

I Torp naturreservat var det också första gången för dagen som jag gick i en hage. Jag såg spillning av får, men inte själva djuren.
I Torp naturreservat var det också första gången för dagen som jag gick i en hage. Jag såg spillning av får, men inte själva djuren.

Sjöar och böljande kullar i Drottningkullen-Höjentorp naturreservat

När jag hade gått genom hagen i Torp korsade jag vägen mot Öglunda och gick vidare in i Drottningkullen-Höjentorp naturreservat. Leden passerar hagar med körsbärsträd och går sedan genom lövsumpskog ner mot sjöarna – Ängasjön, Ormsjön och Trädgårdssjön.

Bild ut mot Trädgårdssjön
Bild ut mot Trädgårdssjön

Leden passerar inte de kända platserna i reservatet, som slottsruinen eller Drottning Ulrika Eleonoras kulle, eftersom den svänger av och följer Ormsjön. Men till min stora glädje stod ett helt nytt vindskydd och en grillplats vid sjöns södra del – något som saknades när jag gick Billingeleden här i fjol.

Jag blev så glad när jag kom här längs Ramlaklevrundan och såg ett helt nytt vindskydd längs leden (vid södra delen av Ormsjön)
Jag blev så glad när jag kom här längs Ramlaklevrundan och såg ett helt nytt vindskydd längs leden (vid södra delen av Ormsjön)

När jag lämnat sjöarna bakom mig väntade njutningsfull vandring i det böljande kamelandskapet i Valle. Enar, lummiga lövträd, mjuka kullar och massor av blommor, fjärilar och humlor följde mig kilometer efter kilometer, ända tills leden gick genom koporten under riksväg 49.

Vissa delar av leden är oerhört vackra - som denna
Vissa delar av leden är oerhört vackra – som denna

Ökull-Borregårdens naturreservat

Precis innan jag hade passerat vägen såg jag kyrktornet i Varnhem till vänster – men leden svänger istället av åt höger. Man följer en liten stig i Ökull-Borregårdens naturreservat och gör en yvig sväng innan leden åter vänder mot Varnhem.

En av alla passager i Ökull-Borregården naturreservat. Här kan det finnas djur i hagarna.
En av alla passager i Ökull-Borregården naturreservat. Här kan det finnas djur i hagarna.

Efter att ha rundat en gård och gått på en liten ås med ädellövskog passerar man en stor hage. Här gick kor, och här finns en stor dödisgrop – en fördjupning i landskapet som bildats när ett isblock från inlandsisen smälte bort.

Dödisgropen i Ökull-Borregården naturreservat, Varnhem
Dödisgropen i Ökull-Borregården naturreservat, Varnhem

Den sista kilometern går längs kanten av en åker (just nu med mycket tistlar och nässlor) innan man når det lugna samhället och Varnhems klosterkyrka – slutpunkten för rundan.

Ramlaklevrundan – riktigt somrigt

Ärlighet varar längst

Oftast är jag väldigt positiv när jag skriver om vandringsleder, och det beror på att jag är nyfiken och har lätt att uppskatta de små, vackra detaljerna i naturen. Men jag vill ge en rättvis bild av platserna jag besöker – inte bara visa de vackra delarna och riskera att ni som läser blir besvikna om ni går i mina fotspår.

Längs Ramlaklevrundan - här sammanfaller den även med Billingeleden etapp 7
Längs Ramlaklevrundan – här sammanfaller den även med Billingeleden etapp 7

Detta inlägg är ingen sågning av leden, men mina förväntningar var för högt ställda. Hade jag gått här helt oförberedd hade jag kanske upplevt leden annorlunda. I slutändan är jag glad att jag testade – man vet aldrig vilken led som blir en favorit förrän man har provat den.

Längs leden precis innan den passerar Ramlaklev
Längs leden precis innan den passerar Ramlaklev

Tips på alternativ sträcka

Är du nyfiken på de delar av Ramlaklevrundan som jag tycker är allra vackrast? Gå Billingeleden etapp 5, 6 och 7 (se mitt instagraminlägg från 2024). Då får du en lika lång tur, men genom otroligt vacker natur – med skillnaden att det inte blir en rundslinga. Delar av etapp 6 och hela etapp 7 sammanfaller med Ramlaklevrundan.

Vildpersilja - Aethusa cynapium
Vildpersilja – Aethusa cynapium

Information om Ramlaklevrundan

Ramlaklevrundan är en rundslinga i Skara kommun, Västra Götaland, som startar vid Varnhems klosterkyrka (eller Ljungstorps bygdegård) och sträcker sig över 21 km. Leden tar dig upp till Ramlaklev, en utsiktsplats med vyer över slätten, innan den ansluter till Billingeleden.

Här är utsikt mot Hornborgasjön från Ramlaklev
Här är utsikt mot Hornborgasjön från Ramlaklev

Den första delen går till största delen längs mindre vägar. Det är lättvandrat, men naturupplevelsen blir större när leden senare går in i skogen och genom de mjuka, kulliga höjderna. Leden är välmarkerad med vita körsbärsblommor (såklart i Vallebygden!) mot en blå bakgrund. Vid några få ställen saknades pilar där man ska vika av, men för övrig mycket bra.

Ramlaklevrundan är markerad med en vit körsbärsblomma mot blå bakgrund - och markeringarna sitter tätt
Ramlaklevrundan är markerad med en vit körsbärsblomma mot blå bakgrund – och markeringarna sitter tätt

Avslutningsvis några användbara länkar

Billingen-inspiration från min Instagram

Vilken ynnest att få gå vid havet i soluppgång - här går jag på Släggö efter frukosten

Vill du ha vandringstips?

Anmäl dig här så får du nyhetsbrev med vandringstips och ute-inspiration någon gång per månad!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *