Jag älskar verkligen den här turen till Bolagen – det är en plats jag längtat tillbaka till sedan jag och min vän Linda gick hit tillsammans en höstdag 2023. Den gången var marken torr och färgerna sprakade i fjällheden. Nu fick jag chansen att göra turen igen, den här gången bara jag och Teddy. Det blev en helt annan, men minst lika fin, upplevelse.

Sjön Bolagen
Sjön Bolagen

Vi utgick från Svansjökläppen

Vi fick skjuts upp till parkeringen vid Svansjökläppen. Göran ville ändå fotografera vid Svansjön, så det passade perfekt. Redan där fick vi en fin start på dagen – vi hann se några blåhakar. Jag är rätt dålig på att känna igen fåglar själv, så det var fint att få dem utpekade.

Blåhake - Luscinia svecica
Blåhake – Luscinia svecica. Foto: Göran Thomér (Thomér Foto)

Vi följde en av stigarna nedanför Svansjökläppen, där marken var rätt blöt och kladdig. Teddy brydde sig inte ett dugg – han verkade mest tycka att det var extra spännande.

Renvaktarstugan på väg ut mot Bolagen - här svänger man av
Renvaktarstugan på väg ut mot Bolagen – här svänger man av

Omärkt stig i blockig terräng

Vid renvaktarstugan (kartlänk) svängde vi av till vänster och lämnade den markerade leden. Här började den omärkta stig som leder mot Bolagen. Terrängen blev genast mer dramatisk – stora stenblock, fjällhed och hela tiden de norska fjälltopparna i blickfånget.

Längs delar av leden går man genom blockig terräng
Längs delar av leden går man genom blockig terräng (här stig med röda prickar som vi följde före renvaktarstugan)

Jag älskar det här landskapet. Det är kargt men ändå välkomnande. Stigen slingrar sig fram mellan blocken och är överraskande lätt att gå, trots att allt ser så hårt och vilt ut.

Mäktiga stenblock som vi passerar på stigen
Mäktiga stenblock som vi passerar på stigen

Gott om vatten för Teddy

Teddy var i sitt esse. Han nosade, drack ur alla små fjällgölar och tog varje chans att svalka sig. Vid en sjö hade en familj med två hundar slagit sig ner vid ett klippblock och åt frukost.

Första doppet tog Teddy redan i den första fjällgölen vi passerade - och vi gick sedan förbi måååånga
Första doppet tog Teddy redan i den första fjällgölen vi passerade – och vi gick sedan förbi måååånga

Vi passerade flera bäckar och till och med en större tjärn där han fick för sig att simma – och där fick jag kämpa lite för att få upp honom igen.

Gott att dricka i bäckarna vi gick över (eller bredvid) på väg till Bolagen
Gott att dricka i bäckarna vi gick över (eller bredvid) på väg till Bolagen

Närmare och närmare

För varje krök vi rundade öppnade sig nya vyer. Stor-Vigeln tornade upp sig på avstånd, och Bolagen glittrade längre och längre in i synfältet. Jag stannade flera gånger bara för att ta in allt – fjällvidderna här känns oändliga.

Här är ytterligare en liten fjällgöl - och bergen i bakgrunden - ännu ser man inte ens sjön Bolagen
Här är ytterligare en liten fjällgöl – och bergen i bakgrunden – ännu ser man inte ens sjön Bolagen

Till slut ledde stigen oss neråt mot en liten stuga där den egentligen tar slut. Just idag stod det flera tält på de små uddar som låg runt omkring, så jag valde att fortsätta ytterligare en bit. Jag styrde stegen mot sjöns södra del i jakt på en egen plats för oss.

Vid stugan tar stigen slut - men det finns många olika småstigar att gå på - eller bara rakt ut på heden
Vid stugan tar stigen slut – men det finns många olika småstigar att gå på – eller bara rakt ut på heden

Fikapaus vid sjön Bolagen

Till sist hittade jag en plats som såg helt perfekt ut för mig och Teddy. Där fanns inga branta kanter ner mot Bolagen, utan han kunde springa i och ur vattnet som han ville. Själv satte jag mig på heden intill och bara njöt.

Glad Teddy vid fikapausen
Glad Teddy vid fikapausen

Jag vet inte hur många gånger han var i vattnet och badade under den halvtimme jag satt där bland myggen och log. Han hann också äta torrfoder som jag spred ut åt honom, och få riktiga glädjefnatt som fick honom att rusa runt runt så långt linan räckte. Jag älskar sådana stunder, så för mig blev detta en av veckans riktiga höjdpunkter.

Tokglad hund vid härliga Bolagen
Tokglad hund vid härliga Bolagen

Jag hade egentligen bara en fråga i huvudet efter turen: Hur många vackra intryck kan man ta in på en enda dag?

Teddy får glädjefnatt vid sjön Bolagen

Lite vilse på tillbakavägen

På vägen tillbaka fick jag en liten påminnelse om att fjällvandring kräver respekt.

Vi hade gått ganska långt längs sjön för att hitta en fin plats, och på vägen tillbaka kände jag plötsligt inte igen mig alls. Allt såg likadant ut. Jag hade ingen papperskarta med mig – vilket annars är standard. Och i appen var jag bara en prick på en stor vit yta.

Det är viktigt att ha med karta - jag var nästan chockad över att upptäcka att jag missat den
Det är viktigt att ha med karta – jag var nästan chockad över att upptäcka att jag missat den

Pulsen steg rejält, men jag tvingade mig att stanna, andas och titta upp. Då såg jag ett klippblock jag kände igen från ditvägen – fast nu några hundra meter åt sidan. Jag fick navigera runt ett vattendrag och styra om mot stenen. När vi väl stod där igen var vi mitt på stigen.

Det var en riktig lättnad. Och en bra påminnelse om att kolla bakåt ibland när jag går utanför leder.

Teddy skakar sig efter ett av alla sina bad
Teddy skakar sig efter ett av alla sina bad

Tillbaka mot parkeringen

Härifrån var det enkelt att ta oss tillbaka mot parkeringen. Vi följde samma rutt som vi gick ut, och det kändes tryggt att hitta stigarna igen efter min lilla ”navigeringsövning” tidigare.

Rosling - Andromeda polifolia
Rosling – Andromeda polifolia

Vi mötte familjen med hundarna som vi passerat på vägen ut, och vid renvaktarstugan satt ett gäng och fikade i solen. Annars var det folktomt hela vägen – så tyst och lugnt, bara ljudet av våra egna fötter och tassar.

Svansjökläppen - nästan framme vid parkeringen
Svansjökläppen – nästan framme vid parkeringen

Eftertankar om turen

Detta är verkligen en superfin tur som bjuder på njutning och vyer åt alla håll. Jag vill garanterat gå till Bolagen fler gånger. Och om jag någon gång har lite mer tid vill jag också testa den längre turen till hängbron vid sjöns norra del.

Teddy med Bolagen i bakgrunden
Teddy med Bolagen i bakgrunden

Information om vandring till Bolagen

  • Startpunkt: Parkeringen vid Svansjön/Svansjökläppen (betalväg, 60 kr – rätt dålig väg upp).
  • Turen vi gick: ca 10,5 km tur och retur, 3,5 timme (till stigens slut tur och retur är det 8 km).
  • Leden är delvis omarkerad – därför är det viktigt att hålla koll på kartan.
  • Terräng: Fjällhed, blockterräng, några blöta partier.
  • Hundvänligt: Gott om vatten längs vägen, flera fjällgölar, bäckar och sjö. Fin stig att gå på och spännande omgivningar och snälla höjdskillnader.
En del av Bolagen och de böljande bergen på svenska sidan
En del av Bolagen och de böljande bergen på svenska sidan

Avslutningsvis några länkar

Läs mer om min höstvandring hit tillsammans med Linda och Vittra 2023.
Och om du vill ha ännu mer inspiration kan du kolla in Tur 14 (Bolagens östra strand) i boken “Funäsfjällen Helags och Ljungdalsfjällen” från Vildmarksbiblioteket.

Jag längtar redan tillbaka hit
Jag längtar redan tillbaka hit

Inspiration från mina besök i Funäsfjällen

Från bloggen

Blogginlägg från Härjedalen 2025 (beskrivningar av turer)
Blogginlägg från Härjedalen 2020-2024 i min gamla blogg Hemomkringvandring

Från instagram

1 Comment

  1. […] Uppdatering juli 2025: Jag gick här 2025-07-09 med min hund Teddy. I inlägget kan du se hur det ser ut vid Bolagen på sommaren. […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *